Det är så mycket man vill berätta

Att få berätta sin historia, om livet i hemlandet, flykten och drömmarna inför framtiden har varit värdefullt på många vis. Att dessutom veta att det är någon som lyssnar eller läser berättelserna är otroligt motiverande för eleverna. Just nu pågår en utställning på Vellinge bibliotek där eleverna ställer ut sina böcker. De har själva  fått sammanfatta och välja ut delar från  ”Boken om mig”.

Eleverna i två klasser på språkintroduktion har jobbat med ”Boken m mig” under våren. Det har varit en process där berättelserna har tagit form efter hand. Många av eleverna har mycket lite skolbakgrund och då har det varit nödvändigt  att lära sig att skriva meningar och se hur en berättelse byggs upp. Att få göra en riktig bok med ett personligt uttryck har varit extra roligt och stoltheten gick inte att ta miste på.

Projektet med boken blev större än vad som planerats från början eftersom det blev ett så stort intresse att visa upp resultatet på Vellinge bibliotek. Tre av eleverna berättade och läste ur sina böcker vid öppningen av utställningen. Det var andra gången de gjorde en muntlig presentation någonsin. Jag är så stolt över eleverna och deras mod att berätta.

Xamda från Somalia blev intervjuad av Sydsvenskan och hon säger ”Nu känner jag att jag inte är rädd för något”. Hon läste ur sin bok inför 70 personer som var och lyssnade på biblioteket. Det fanns en tacksamhet både från åhörarna att få ta del av elevernas berättelser men även eleverna var så tacksamma att de fick möjlighet att berätta. En av åhörarna sa efteråt att det var en magisk känsla att lyssna på dem. Nu har elevernas böcker stått i tre veckor på biblioteket och många besökare har läst deras berättelser.

Xamdas berättelse

Mitt hemland är Somalia och jag är född i Walaweyn. När jag kom till Sverige var det varmt, nästan samma väder som i mitt hemland. Det var mycket jobbigt att lämna min familj.  Jag har fyra syskon, en mamma och pappa och min son.

När jag var liten hade jag två kompisar som var jätte bra och snälla. Jag och mina kompisar lekte ute, nu i Sverige har jag inga kompisar.

Den första tiden var mycket svår eftersom jag inte kunde svenska. Jag hade inte kontakt med andra personer och när jag gick till skolan blev jag sittande ensam. Nu börjar jag lära mig mer svenska och då är jag bättre på att ta kontakt.

Jag har aldrig gått i skola innan jag kom till Sverige. Just nu går jag på IM BAS 1 på Sundsgymnasiet och trivs bra. Jag vet inte vad som kommer hända i framtiden men jag vill bli barnmorska men först måste jag klara gymnasiet.

”Sverige behöver många barnmorskor och jag vill hjälpa mammorna som skall föda barn i framtiden”

Rahmatullas berättelse

Jag föddes i en stad som heter Maida Shar som ligger i Afghanistan. Jag gick 3 år i koranskola sen jobbade jag hos min pappa på gården.

Jag kom till Sverige eftersom det fanns många talibaner och det var krig och otryggt. När jag var 16 år ville talibanerna att jag skulle gå ut i krig och kämpa för dem. De ville att jag skulle bomba och döda andra människor. Mina föräldrar var rädda och sa att jag måste fly, jag flydde till Iran och där var jag 9 månader sedan tog polisen mig och skickade tillbaka mig till Afghanistan. Jag stannade där 6 månader därefter åkte jag tillbaka till Iran och vidare till Turkiet, det tog en månad.  Min pappa ville att jag skulle åka till Tyskland, han skickade pengar så att jag kunde fly dit.

När jag sen kom till Tyskland sa många att det är bättre att åka till Sverige. Jag fortsatte dit och då visste jag inte något om Sverige, jag tänkte att det är kanske bättre i Finland men flera personer sa att det är bättre i Sverige så jag stannade i Sverige. Det var den 1 nov 2015 som jag kom fram till Sverige och jag hamnade i Falsterbo på ett boende.

”Mina idoler är de människor som jobbar för fattiga människor i världen.”

Artikel från tidningen Hallå i Vellinge, läs även artiklarna i Lokaltidningen, Sydsvenskan,

 

Annonser

Boken om mig

Under våren arbetade vi med temat identitet, där eleverna gjorde egna böcker om sig själva. De har berättat sin historia, sina drömmar om framtiden och mycket annat som de vill skriva om i sin bok.

Det har både varit en språkresa men också en resa för dem själva att sätta ord på sina egna tankar, känslor med att komma till ett nytt land och sina drömmar inför framtiden.

bok Jennifer

Eleverna har utformat sina böcker på ett kreativt och personligt sätt. De har bl. a använt gamla böcker som vi fått från Erikshjälpen i Malmö. Vi har också fått gamla tapetböcker från färgaffärer som några har använt för dekoration.

Det har varit viktigt att sätta sin egen prägel på boken och eleverna har arbetat med den både hemma och i skolan. De har arbetat med textil, egna skisser, bilder, foton, målningar, mm.

I slutet av terminen fick alla hålla en muntlig presentation inför klassen, det var både spännande och utmanande för eleverna. Att höra elevernas olika berättelser gav djupa intryck hos oss alla. Det är så berikande att ta del av varandras ursprung och historia och att dela framtidsdrömmar.

Tommy presenterar

Tommy från Kina håller sin muntliga presentation och det var spännande att höra om hans tidigare skola i Kina.

Tommy ville göra något annorlunda, så det blev en bokrulle.

Tommy ville göra något annorlunda, så det blev en bokrulle.

Texterna i utställningen VÅRA NYA UNGA är utdrag från deras berättelser i böckerna.

Seba kom till Sverige i november och på grund av kriget i Syrien har hon hade inte gått i skola de senaste två åren. Hon arbetade istället frivilligt som sjukvårdare för Röda Korset i ett och ett halvt år.

Jag frågade henne vad hon fick göra och hon sa att hon fick göra allt, både att sy och att ge sprutor. Var det inte svårt? Jo i början, men sen kom jag in i det, och jag ville ju bara hjälpa alla, säger Seba.

Idag är hon glad att få vara här i Sverige och tacksam för allt som hon har fått vara med om detta halvår på Mottagningsskolan Mosaik. Strax innan vi slutade skolan sa hon till mig.

Jag kan inte fatta vad mycket jag har gjort. Jag har varit med på utställning, Eurovision, spelat in musik, rappat på stan i en föreställning och mycket annat.

Nu börjar Seba gymnasiet tillsammans med många andra elever som gått på Mosaikskolan. Vi önskar alla en bra fortsättning och att de ska bli väl mottagna på deras nya skolor och att de ska få nya vänner och bygga relationer med svenska ungdomar.