Det är så mycket man vill berätta

Att få berätta sin historia, om livet i hemlandet, flykten och drömmarna inför framtiden har varit värdefullt på många vis. Att dessutom veta att det är någon som lyssnar eller läser berättelserna är otroligt motiverande för eleverna. Just nu pågår en utställning på Vellinge bibliotek där eleverna ställer ut sina böcker. De har själva  fått sammanfatta och välja ut delar från  ”Boken om mig”.

Eleverna i två klasser på språkintroduktion har jobbat med ”Boken m mig” under våren. Det har varit en process där berättelserna har tagit form efter hand. Många av eleverna har mycket lite skolbakgrund och då har det varit nödvändigt  att lära sig att skriva meningar och se hur en berättelse byggs upp. Att få göra en riktig bok med ett personligt uttryck har varit extra roligt och stoltheten gick inte att ta miste på.

Projektet med boken blev större än vad som planerats från början eftersom det blev ett så stort intresse att visa upp resultatet på Vellinge bibliotek. Tre av eleverna berättade och läste ur sina böcker vid öppningen av utställningen. Det var andra gången de gjorde en muntlig presentation någonsin. Jag är så stolt över eleverna och deras mod att berätta.

Xamda från Somalia blev intervjuad av Sydsvenskan och hon säger ”Nu känner jag att jag inte är rädd för något”. Hon läste ur sin bok inför 70 personer som var och lyssnade på biblioteket. Det fanns en tacksamhet både från åhörarna att få ta del av elevernas berättelser men även eleverna var så tacksamma att de fick möjlighet att berätta. En av åhörarna sa efteråt att det var en magisk känsla att lyssna på dem. Nu har elevernas böcker stått i tre veckor på biblioteket och många besökare har läst deras berättelser.

Xamdas berättelse

Mitt hemland är Somalia och jag är född i Walaweyn. När jag kom till Sverige var det varmt, nästan samma väder som i mitt hemland. Det var mycket jobbigt att lämna min familj.  Jag har fyra syskon, en mamma och pappa och min son.

När jag var liten hade jag två kompisar som var jätte bra och snälla. Jag och mina kompisar lekte ute, nu i Sverige har jag inga kompisar.

Den första tiden var mycket svår eftersom jag inte kunde svenska. Jag hade inte kontakt med andra personer och när jag gick till skolan blev jag sittande ensam. Nu börjar jag lära mig mer svenska och då är jag bättre på att ta kontakt.

Jag har aldrig gått i skola innan jag kom till Sverige. Just nu går jag på IM BAS 1 på Sundsgymnasiet och trivs bra. Jag vet inte vad som kommer hända i framtiden men jag vill bli barnmorska men först måste jag klara gymnasiet.

”Sverige behöver många barnmorskor och jag vill hjälpa mammorna som skall föda barn i framtiden”

Rahmatullas berättelse

Jag föddes i en stad som heter Maida Shar som ligger i Afghanistan. Jag gick 3 år i koranskola sen jobbade jag hos min pappa på gården.

Jag kom till Sverige eftersom det fanns många talibaner och det var krig och otryggt. När jag var 16 år ville talibanerna att jag skulle gå ut i krig och kämpa för dem. De ville att jag skulle bomba och döda andra människor. Mina föräldrar var rädda och sa att jag måste fly, jag flydde till Iran och där var jag 9 månader sedan tog polisen mig och skickade tillbaka mig till Afghanistan. Jag stannade där 6 månader därefter åkte jag tillbaka till Iran och vidare till Turkiet, det tog en månad.  Min pappa ville att jag skulle åka till Tyskland, han skickade pengar så att jag kunde fly dit.

När jag sen kom till Tyskland sa många att det är bättre att åka till Sverige. Jag fortsatte dit och då visste jag inte något om Sverige, jag tänkte att det är kanske bättre i Finland men flera personer sa att det är bättre i Sverige så jag stannade i Sverige. Det var den 1 nov 2015 som jag kom fram till Sverige och jag hamnade i Falsterbo på ett boende.

”Mina idoler är de människor som jobbar för fattiga människor i världen.”

Artikel från tidningen Hallå i Vellinge, läs även artiklarna i Lokaltidningen, Sydsvenskan,

 

Annonser

Vem är jag? En rolig språkövning

”Är jag Zlatan?” ”Ja!” ropar hela klassen och applåderar. Eleven känner sig nöjd att han lyckades ta reda på vem han är. Vi har gjort en rolig språkövning som jag ska beskriva lite närmare hur den går till.

image

Under temat identitet har jag bl.a. gjort en övning för att eleverna ska förstå olika aspekter av identitet.  Jag har använt övningen som uppstart på en lektion och den är uppskattad av eleverna.

”Vem är jag ?” kallar jag övningen och det går helt enkelt ut på att ta reda på vem jag är. Det är en kombination av två lekar som jag lärde mig som barn.

En person får gå ut ur rummet, tillsammans i klassen bestämmer vi vem personen som gått ut är. I det här fallet bestämde vi att det skulle vara Zlatan. Alla i klassen kände till honom.

Personen som gått ut, vet inte sin identitet, men ska komma in och ställa ja och nej frågor för att ta reda på det.
Som hjälp i utfrågningen har jag satt ihop en lista med frågor som eleven kan ställa till en person i tur och ordning i klassen.  Eleven fyller på med egna frågor tills hon/han har kommit på vem hon/han är.

Jag försöker täcka in olika typer av frågesatser men de täcker inte in alla interrogativa pronomen eftersom frågorna ska svaras med ja eller nej.  Tex. Är jag en man? Är jag över 50 år ? Bor jag i Europa? Är jag känd? Är jag en levande person? mm.

Eleverna tyckte detta var så kul att vi fortsatte tills de flesta i klassen hade fått gå ut en gång.
Det viktigaste är att man väljer en person som alla känner till. Det kan vara en nu levande person eller en historisk person.

Denna övning kan passa inom många olika områden, som tex. Om man läser om kända uppfinnare, historiska personer etc.

Vad är bra med övningen?
Eleverna tränar sig att prata, förstår olika begrepp om identitet, använder språket och repeterar frågorna.
Alla är aktiva, alla får en fråga och eleverna gillar när det är lite tävling.

 

 

 

 

 

 

Träna svenska med IPad – Övning 1. ”Huset”

imageUnder några veckor framöver kommer jag dela ett antal exempel på hur jag använder Ipad i min undervisningen. Jag har kallat första  övningen för ”Huset” och den går ut på att eleven skall läsa en beskrivande text om ett svensk rött hus, rita huset och sen lära sig göra en enkel film i Imovie

Eleverna börjar med att läsa texten och stryka under de ord som de inte förstår, och som vi går igenom gemensamt.  Sen är det dags att ta fram pennor och färg för att rita huset som det beskrivs. Här gäller det att följa texten så att alla detaljer kommer med. Alla hus blir olika och det är spännande att se hur eleven tolkar sin text. Eleven skall fotografera bilden och de olika detaljerna och lägga in den i IMovie samt skriva in sin text under respektive bild, sen går de tillbaka och läser in texten.

Eleverna lär sig snabbt och tycker det är kul att experimentera tillsammans och lära sig hur appen fungerar. Det är en bra övning där de får träna på att läsa och uttala orden. De repeterar och spelar in sin text om och om igen tills de känner sig nöjda. En kille hann inte göra sin lilla film, men han hade fixat det själv hemma med hjälp av sin IPhone, och han var så stolt att få visa upp den på nästa lektion.

IMovie är en enkel app som jag använder mycket i min undervisning, både för att göra egna enkla presentationer men också för eleverna att presentera vad de har gjort. Har de en gång lärt sig Imovie kan de själva visa andra hur den fungerar.

Hur är det att jobba med ”nyanlända”?

Det är en fråga som jag ofta får när jag berättar att jag jobbar på Mosaikskolan som bild och textillärare.

 

Jag brukar säga att det är en enorm utmaning och att jag behöver använda all min kreativa förmåga för att utveckla metoder och pedagogiska upplägg för att möta elever från mer än 30 olika länder och med olika skolbakgrund. Spänningen ligger i att hela tiden vara uppmärksam om var eleven befinner sig. Har jag eleven med mig? Vad kan jag förändra i mitt sätt att undervisa för att fånga eleven? Hur kan jag engagera eleven på bästa sätt. Det är frågor som jag bär med mig hela tiden.

Mosaikskolan är en mottagningsskola som startade i Malmö för 2,5 år sedan och tar emot alla nyanlända mellan 13-16 år.

Att få vara där när eleven är helt ny och att se elevens iver att lära sig ett nytt språk och uppleva nya saker är stort. Men det är minst lika viktigt att finnas där när eleven blir  frustrerad och har svårigheter och när nyhetens behag är över. Det är då det där lilla extra, en klapp på axeln, att bli sedd, att bli lyssnad på, eller ett välkomnande leende i korridoren som är viktigt, kanske speciellt för någon som är helt ny i en svensk skola. Det är en glädje att få jobba med dessa elever och försöka ge dem en så bra start som möjligt i deras nya land.

Om du vill läsa mer om hur jag arbetar med ”nyanlända” kan du läsa en nypublicerad artikel på Gothia Fortbildning.

Förra året gjorde även UR ett radioprogram där de följde mig under en dag. Lärarrummet: Skapandet som väg in i språket.

Drömkartan

drömmar small

Skolan har satt fart och eleverna har kommit igång efter ett långt jullov. Flera elever som är helt nyanlända har under jullovet väntat på att få börja skolan i ett nytt land, med ny kultur och nytt språk. Förväntningarna kan vara många och drömmen kan både vara diffus och klar om vad man vill för det kommande året.

Det är  spännade att välkomna nya elever, det är som att få ett paket som skall öppnas, jag vet inte vad som finns inuti.  Alla är unika och efter ett tag visar de sina egenskaper och förmågor och delar med sig om drömmar och förväntningar.

I min undervisning använder jag mycket bilder för både språkinlärning men också för att träna att tolka och analysera.  För att formulera känslor och beskriva en tanke eller händelse så är ofta en bild ett hjälpmedel.

image

Vilka drömmar och förväntningar har du inför det nya året? Det var en fråga som jag ställde till eleverna när de kom tillbaka efter jullovet.  Jag hade lagt ut en mängd olika bilder på ett stort bord och eleverna skulle hitta en bild som kunde symbolisera en eller flera drömmar och förväntning som de hade. Det behövde inte vara några stora drömmar, men något som de ville göra det här året.

alarm       En elev plockade upp bilden på brandlarmstutan och säger; ”jag vill våga prata mer svenska”

Drömkartan blev full och den ska nu sättas upp i klassrummet där vi kommer arbeta med drömmar, förväntningar och mål under kommande  lektioner.